Bengtzings senaste brev:


FLYG ...PLAN I DUBBEL BEMÄRKELSE

(2007-09-24) -Ja tack, jag flyger gärna hem från Tallinn... ska gå på överraskningsfest för en kompis....
Den meningen skulle jag få ångra-eller kanske inte!
Så här var det! Fredag.Jag följde med en kompis och hans band för att gästsjunga på en abonnerad Finlandsfärja. Båten skulle vara borta 48 timmar och det passade inte riktigt mig. Min bästis Emma ska flytta till Åre och med några fler vänner var det överraskningsfest lördag kväll. Och jag hade bokat den kvällen åt Emma sen väldigt länge tillbaka. Men de var snälla och bokade flyg åt mig, så jag skulle vara hemma redan kl.13 på lördagen. Skulle flyga SAS hem från Tallinn. Inga problem. Svenskt företag. Tryggt. Lyfter i tid och serverar svenskt kaffe!
Inte trodde jag att ofrivilliga landningsställskollapser tidigare i veckan skulle påverka mig och min Tallinn tur-eller rättare sagt retur... Men jo. Fredag får jag veta att mitt flyg är inställt på lördagen. Ok. Vad göra? Kommer jag inte hem lördag kan jag inte åka överhuvudtaget och då blir det massor av sura miner. Men ibland, för sällan i mitt liv, är privatlivet viktigare än ett roligt jobb! Nu löste det sig fick jag veta då det gick att boka om mig via Helsingfors. Det skulle ta 3 timmar hem, men skit samma. Jag skulle i alla fall få vara med på festen lördag kväll. Men shit vad fel allt blev.

Mellanlandningen var i Warszawa. POLEN! Vad i fåglarna.. Vilken Europa turné! Först Stockholm via Finskt farvatten till Estland-Tallinn sen till Polen och så tillbaka i Stockholm igen. På 48 timmar. Och inte med SAS heller. Icke. Med LOT, Polens egna flygbolag. Som jag gärna ville ha till att det liknade Aeroflot, det ryska bolaget som störtat flest gånger i hela världen.. Ok. Så nu ska jag störta också. Tråkigt..Emma som ska flytta till Åre och allt. Nu får jag inte säga hej då... Nej. Stopp. Nu får jag lugna ner mig.
Första flighten gick galant! Förutom att mina stövlar stämplades som mordvapen och blev checkade in i sömmarna i säkerhetskontrollen. Man känner sig så viktig och snygg i strumplästen! Just det, förutom stövlarna hade nån snott min plats i planet. För någon hade snott hans. Är det så illa ställt med läskunnigheten i Estland.. . Det är inte så viktigt var man sitter men hade jag bara satt mig vind för våg hade jag väl snott nåns plats i min tur. Och den människan kanske inte reagerat med samma svenska lugn som jag gjorde med den icke läskunniga polska mannen. Jag fick i alla fall min plats och allt kändes bra. Jag landade i Polen mätt och belåten på polska kex, bröd och pastejer. Klockan var mycket och jag skulle snabbt till nästa plan, hann nätt och jämt trampa ner klacken lite extra för att kunna skryta om att jag faktiskt varit i Polen en gång.....

Ok. Warszawa flygplats. Såg ut lite som Wiens flygplats. Där har jag satt ner klacken ordentligt! Fyra gånger till och med. Varför... Ja det kan ni klura på...
Det blev lite väntan och jag försökte få tiden att gå genom att spela spel på min nya telefon. Nåt som jag ärligt talat aldrig gör. Finns alltid något bättre att göra. Men inte den här gången.
Jag valde nåt Snowboard spel med nån fräsig kille som skulle hoppa upp på konstiga lådor, kana på räcken och peaka sig.. Jag läste som vanligt inga instruktioner så det blev en mycket rolig resa för den fräsiga killen. "Eric med hjälmen" döpte jag honom till. Han hade ingen hjälm förstås för han var för fräsig för det...men han passade med det namnet! Han b o r d e haft hjälm om jag säger så för den där bänken han skulle hoppa upp på kom han aldrig upp på. Jag hittade aldrig hoppknappen. Men räckena kanade han snyggt över. En gång. Sen stöp han på dom med. Ja, är inte jag död efter den här resan med polska Aeroflot så har en avlidit idag i alla fall och det är den fräsiga snowboardåkaren som bor i min telefon. Jävlar vad han åkte på stryk. Han har nog flisor i både röven och näsan och pannbenet. Han skulle fasen i mig haft hjälm!
Detta spel fick mig att skratta högt. Det var så roligt varje gång han slog sig. Som att kolla på "Americas funniest homevideos". Det är nåt väldigt roligt med folk som plötsligt trillar, välter eller slår sig. Dom räknar inte riktigt med det-och det ansiktsuttrycket är obetalbart! Men nu var det jag som orsakade skadorna. Det var lite sorgligt-men hela situationen var så rolig. Jag åkte nyss Tallin färja, vill bara hem och överraska Emma, och nu sitter jag på Wien, nej Warszawa flygplats och orsakar en fräsig snowboardåkare skador! Jag fnittrade hysteriskt. Folk runtomkring kollade försiktigt men precis som hemma i mellanmjölkens land låtsades de som att de ABSOLUT inte tittade. Som att de alltid satt på flygplatser med hysteriskt fnittrande främlingar...
Eftersom jag kan berätta den här resehistorien så kom jag självklart helskinnad fram och med ett trött men leende fejs. Emma blev överraskad och festad av rejält den kvällen trots min försening. Men är det nån som är van vid att jag är försenad så är det min bästis Emma! Åh jag kommer sakna henne så-men det går ju alltid flyga till Åre...