Uppladdningen var grym.
Urladdningen var total.

Vilken helg. Vilken resa!

Till Jönköping i fredags vid 15-tiden efter att ha redigerat lite film i skolan. Försökte få folk att rösta på Linda, och åKTe (Malin´s uttal.) till tåget med mor.
Tågresan var seg, byte i Falköping som hej är en håla.
Väl framme, möttes jag upp av två skönsjungande töser och vi poppade Hur svårt kan d va' i bilen. Förbi Maxi och sedan hem till tabÄÄÄRG (okej, Taberg.)
Väl hemma softade vi, kollade lite inför Mello, spelade Guitar Hero (jag är grym!), kollade lite Let´s Dance kontra SSDL, skrattade och gjorde skyltar. Host, jag & Malin gjorde skyltar under ledning av Marre med livesång. Somnade gott, sent och vaknade pigga och alerta.
Kanske inte Marre, men vi andra..

Lördagen.
Åkte vid lunchtid till Karlskrona där vi väl på plats åt god mat, kollade in stan, sjöng glatt, peppade och hade allmänt mys.
Vid 18 anlände vi till Telenor Arena. Och blev direkt intervjuade av någon lokaltidning..
-Vilken är det bästa schlagerlåten? - Hur svårt kan det va? blev svaret medan jag strippade Marre (ehm, lät ju konstigt..) Humor på hög nivå. 
Jag och Malin bytte om till våra tröjor och sedan strosade vi runt och kände att vi hade allas blickar på oss. Det blixtrade hejvilt.
Gryyyyyyyymt snygga i våra tröjor och bärandes på några skyltar blev vi fotade av 6-7 tidningar.
Ja, vi var populära.
Vi taggade i arenan och dansade loss ordentligt. Peppade och var nervösa.
Klockan slog 20 och vi började rösta. HAHA. Vi hade ju loooovat *ler*.

Hela sändningen var helt sjukt grymt att se live.
Bland det bästa och värsta jag varit med om. Vilken pärs!
Vi jublade och var så glada över Lindas framträdande att det var sinnessjukt.
När hon väl var vidare till andra omgången var det bara att börja rösta igen.
Annat grymt under kvällen var: Björn (som alltid.), pausdansen & Luukdansen.
När det var dags för resultatet var vi så nerviga att jag började undra vad fan det var med oss...

Milt sagt. Våra hjärtan slog volter och vi höll på ramla framlänges av total lycka när hon ropades upp som första finalisten..
Vi skrek, kramades och skrek lite till. Och hoppade.
Urladdningen var total.

När hon sedan gjorde framträdandet för den andra gången, och hej vilket framträdande hon gjorde..., så stod vi upp och sjöng (läs skrek.) med i hela låten och körde för fullt med våra skyltar. Folk omkring oss påpekade att vi hade riktiga röstresurser och log.
Låter kanske en aning galet och helt jävla sjukt. Och det var det, men ack så kul vi hade!
Vi pustade ut, log, ropade på Bengtzing som hoppade som ett freak när hon såg oss.
Vi tog oss ut, log ännu mer och väntade in en snygg Bengtzing. Det tog en stund, men vad gjorde det..

Ut kom en schlagerdrottning utan dess like.
Hon gick som en drottning. Tills hon såg oss.
Då geekade hon till och hoppade jämfota runt som en tok. GRUPPKRAM.
Grattis, PUSS och skrik. Va glad hon var... det värmde gott i hela kroppen. Det fullkomligt bubblade i allas våras kroppar. Vi pratade en stund och sedan åkte hon till efterfesten där hon festade hejvilt. SÅ rätt.

Bilresan hem var mys. Vi sjöng vackert för Malin som fyller 20 år IDAG och jag tror nog allt att jag somnade en liten stund...
Väl hemma i Jönköping åt vi varma mackor, kollade in Mello och lite klipp.
Somnade bums till Hur svårt kan det va runt 4-tiden.

Söndag.
Vaknade lite sega. Uppdaterade oss kring gårdagen. Vilken fest.....
Åkte hem vid 14, förseningar i Falköping, så väl hemma efter 17.