Nu är det exakt en vecka sen jag upplevde årets viktigaste dag!

En underbar dag! Allt klaffade och jag kände mig väldigt stark hela dagen.

Det var massage, min familj kom, bästa kompisen Emma kom och genrepet inför publik där mitt på dagen gick kanon! Det intressanta var att allt löpte på så skönt så jag slapp bli hypernervös. Jag och Gio-min sminka- lämnade hotellet 19.30. Bara en halvtimma innan programmet började! Raka vägen till arenan, uppsjungning med kören, Jeanette och Tobbe! När vi gastade på i vår loge kunde ingen annan sjunga. Jäklar vilken volym det blir av oss 3! Efter uppsjungning-påklädning. Eller iålning. Tight jävlar är det där fodralet! Skåla i champagne innan har blivit en vana och vi lyckades bli hela gänget till skålen... låtskrivare, dansare, skivbolag, bokningsbolag, kör, Smink, kostym..alla....då kan ni ju tänka er hur mycket vi fick att dricka var. 15 personer delar på en flaska... men det är själva grejen-inte själva bubblet! När programmet började kom jag inte undan från darret.. Publiken i Karskrona var superjublare och jag insåg att det är nu det gäller... Jag får lätt hjärtklappning och blir torr i munnen. Inte bra. Hjärtklappningen får bara va men det andra problemet blev lättlöst! Jag älskar ju mjölk så jag har mjölk med mig bakom scenen och dricker in i det allra allra sista. Gurglar i mjölk till och med! Toppenbra! Sen började det roliga. Jag tillägnade låten högt till Mormor och då infann sig ett lugn jag aldrig känt! Så på det följde 3 totalt kontrollerade minuter! Jag njöt av att sätta kamerorna, se publiken, känna dansarnas energi och bara få vara Bengtzing! Det kändes som en vinst att bara sätta låten så bra! Sån glädje.. för en sekund brydde jag mig inte hur det skulle gå men bara för en sekund... In i greenroom och försöka varva ner! Otroligt nog njöt jag av ett väldigt väl sammansatt Tv program hela vägen fram till resultatbesked. Då vill man bara dö. Försvinna och sjunka genom jorden! Jag frågar mig samma fråga varje gång. -Va fan gör jag det här för. Aldrig mer.... Det är sån nervpers att sitta och vänta på besked!! Så kom då äntligen beskedet!!

Direkt till Globen.....melodi nr.4!! Tjo ho. Hurra....Yes Yes.....Wooiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii! Happy Jump med Christian Luuk upp på scenen. Krama dansare, älska dansare. Älska världen....älska Karlskrona! Älska publiken!  Festen är historia. Jag var så lycklig så hälften vore nog!! Skönt att Mamma, Pappa och alla mina kära var där så jag fick känna mig lite som vanligt...Till sängs vid 04.30... trööööööött och lycklig! Och jag som gnällde i tv att jag inte fått nåt SMS från Carola som Charlotte fått! Jag fick bita i det berömda sura. Hon hade skickat ett jättegulligt mess på kvällen från Cape Town! Tack snälla!           Det blev 4 timmars sömn den natten och sen 60 mil bakom ratten. Trött men lycklig. Tur att bilen går så gott som av sig själv!

Jag har haft ett sjukt schema sen dess och känner en viss frustration när jag inte vet vilket ben jag ska stå på. Förarbetet inför Körslaget, Tv4 programmet, är i full gång och då menar jag inte smått utan stort! Stort full gång!  Kanske hade det varit bra att ladda inför Globen istället men nu är det så här! Gullspångkören ska bli bäst! Och då går det inte stå med ett ben i Globen. Kören får allt nu! Men då blir det lite tilt när jag mitt i allt ska göra intervjuer som handlar om finalen och jag får frågan hur jag laddar och förbereder mig! !? Har jobbat så mycket så jag har fått göra intervjuer via datorn. Har fått skrivna frågor och får skriva tillbaka! Mitt i natten när allt annat är klart.... Konstigt men nödvändigt! Nu vidare.....

Jag kastade in resväskan från Karlskrona hemma, tog fram en ny och packade för 2 dagars utomhusinspelning på Gotland! Stressade till Bromma flygplats och landade på ön vid åtta tiden.. Sen följde en 2 dagars djupfrysning. Spelade in en trailer ute på en klippa på Halshuk. Järnspikar vad kallt. En statistkör från Visby stod och frös lika mycket som mig. Men vilka hjältar. . Få en garanterad förkylning och synas i tv en microsekund! Själv var jag redan förkyld, fick en härlig omgång som på posten. Så jag sov mest mellan filmtillfällena! Och ack vad jag sov bra! Vi bodde nämligen på det miljövänliga, arty hotellet "Furillen" . Hästensängar, betongväggar och en Johan som kallar sig ägaren men agerar allt. Mood manager, butler, kamineldare.....you name it! Vilken service och känsla. Jag tar med mig den sköna känslan hem och hoppas att  trailern blir bra...Och ett tips. Du har inte varit på Gotland förrän du varit på Furillen....

Hem till Stockholm, packa om i ytterligare en väska och bege sig hem till Gullspång och börja "casta" kören. Den processen ska göras med en filmkamera bakom axeln och det kommer bli ett ofantligt pressat och speciellt schema! Knacka dörr, tvinga mig in på folks arbetsplatser och tvinga dom provsjunga!!  Nu är jag mitt inne i det. Teamet bor i Mammas och Pappas gäststuga. Jag sover i vår hunds Sveas säng! Inte direkt som Furillen. Tur att förkylningen är bättre nu.. Idag skulle jag få sovmorgon. Har de fått fnatt tänkte jag. Och det hade dom. Teamet från Meter film och Tv hade en plan. En kupp! Så när jag sitter med God morgon frisyr och kudden kvar i ansiktet och äter frukost då kommer filmteamet över gräsmattan tillsammans med två killar jag aldrig sett med en gitarr! KUUUUUUUUUUUPPPPPP! Där fick jag tillbaka för att jag våldgästat folk! Killarna klev in och rev av "Du ger mig din morgon"! Fick tårar i morgon thet! Dom var grymma! Så var vi 18 i kören! Gött!! Men ack vilken gräslig bild på mig.....men jag antar att det är sånt man får bjuda på! Ikväll ska jag till brorsan och hans familj och kolla 2a chansen. Olle, brorsans son var med i Karlskrona. Han ringde hem till sin Mamma som var hemma med minstingen Tore och skrek;

-Mamma vi har jätteroligt och vet du - Vi vann! Och jag ska till Globen!!!

Och det ska vi. Men som tur är, är det en vecka kvar...

Glöm inte bort att när jag landar i Stockholm imorgon har jag 3 fullproppade väskor att packa upp!!!! Trååååååååååååkigt! Men det är nog bra för mig att ha lite tråkigt. Jag har alldeles för roligt jämt! Vi hörs!!



söt.