Nyligen hemkommen från en lång fika på Bolero med Linn.
Där fick jag avreagera mig, skratta, mysa, äta, planera, äta lite till och bara ta det lugnt. Det var underbart!

Dagarna går verkligen upp och ner.
Ena stunden ler man glatt åt vardagen - 10 minuter senare sitter man och stirrar rakt fram. Varför är det så?
Att min fot inte gör som jag vill, ja det gör ju inte saken lättare. Idag har det pratats mycket om framtiden, vad man ska göra.. Vad man vill göra. Vi alla har nog lite panik över det, inte så konstigt.. Ovissheten är verkligen påfrestande.

Planering av Valborg och 1 maj har vi även hunnit med. Lutar åt middag med trevligt sällskap, kanske någon utgång och mer därtill. Hoppas på det.

En hel del snack bakom ryggen sker vart man än går.
Jag kan inte förstå varför människor ska prata så mycket?

Hur det hela ter sig till slut... Ja, det ska bli intressant att se. Eller inte.

Imorgon bitti är det dags för rytmik igen. Jag tillhör ju numera "gräddhyllan", som jag glatt fick höra i lördags kväll av M, vad nu det kan betyda.. Tror och hoppas iallafall på att det är något bra. Om man ser tillbaka på då jag började här och hur jag är nu, så kan man ju se en kurva uppåt, någorlunda uppåt iallafall ;)

Och Jessica. Jag älskar din blogg. Du skriver så fantastiskt bra! www.badideabear.bloggagratis.se

Sängen väntar.